Nyårsafton 2015
Blogga eller inte blogga!
Ibland tänker jag att det är lika bra att lägga ner detta med att ha en blogg-
Då. för flera år sedan kändes det helt ok.
En blogg om handarbete och livet
Ja, vad skulle den annars handla om?
Vad män än pyssla med så är händerna för det mesta med och då är det väl ett handarbete?
Under hösten har väl bloggen fått stå tillbaka än mer och jag har verkligen inte varit flitig med nya inlägg.
Har faktiskt känt mig sliten hela hösten efter sommarens envisa infektioner.
Så späddes det på med en ny förkylning straxt före jul och så lite magsjuka på det här i mellandagarna.
Även om jag ibland känt mig rätt så under isen så ger jag nog inte upp ännu.
Har haft många ljusa stunder också, mycket som jag är glad och tacksam för.
En trogen, hjälpande make
Dom fyra ”små” underbara barnen, numera väldigt vuxna, som ändå finns där.
Deras ingifta hälfter (gör ingen skillnad på sambos) som jag älskar som mina egna och jag tor inte dom tycker ”svärmor” är allt för besvärlig.
Så är det dom där fyra små. Dom som tillhör nästa generation.
Jag vet. Man ska inte prata om barnbarnen hit och dit.Det finns så många som aldrig fick några egna barn och sörjer det djupt.
Jag sörjer med dom men kan ju inte älska och glädjas mindre över mina gåvor för det.
Jag blir varm både i själen och hjärtat när jag tänker på dessa små liv. Hör deras små röster och ser dom skutta omkring och leka!
Fyra helt egna personligheter!
Ull och handarbetsträffarna i församlingshemmet är också glädjeämnen.
Små fikaprathandarbetsstunder på Gamla Posten hos Andrea och Irma
Resan till Ritsem
och de minnen den gav lyfte hela hösten. Tack kära svägerska för att du hängde med!
Med en vit amaryllis vill jag önska er ev läsare ett riktigt
GOTT NYTT ÅR.
Trist att du inte mår bra. Hoppas 2016 blir ett friskare år och att du får sina krafter tillbaka <3 <3 <3