Det som göms i snö, kommer upp i tö
Det som göms längst in i garderoben kommer fram vid röjning.
När jag fick den där eländes inflammationen Morbus de Quervain fick jag ju inte sticka. Nu har jag börjat lite smått men är inte sugen på att fortsätta där jag slutade.
Det jag då tyckte var mest roligt är inget intressant längre.
I dag hade jag bestämt mig för att fortsätta städa och röja i min klädgarderob. Har en uppsättning trådkorgar där och dom tog jag i går. En o annan tröja hamnade i insamlingskasse.
I dag var det alla kläder på galgar och allt som fanns på golvet som skulle gås igenom.
Ut på altanen med alltihop och vad hittar jag väll där, ja vad hittar jag väll där.
Längst in finner jag en korg med en påbörjad Vattensjal.
När kan det ha varit den ”kal” stickningen började?
Jag kom nu ihåg att när jag stoppade undan den var det något som inte stämde och som jag tragglat med fram o tillbaka.
Började kolla lite och vipps var där inget fel. Nu känns det roligt att sticka på den ett tag igen. Lovar inte på något vis att den blir klar den här omgången heller men en liten bit närmare målet ska den väll komma.
Må gott